En samling krönikor.

 

Omklädningsrummet ser tomt ut. Det är ett toppmodernt gym med fräscha lokaler och på handfaten står dyra hårprodukter. Dov, lugn musik spelas ur de små högtalarna som sitter fastmonterade i taket. Belysningen är svag och känslan som infinner sig känns bra, jag är både peppad och avslappnad.

 

- Hur är det på nya jobbet? säger någon på andra sidan skåpraden. 

- Men alltså gud, det är så mycket bättre än på Loreál. Vilket jävla skitställe! Och Eva på personalavdelningen, hon är en riktig hagga, jag är så glad att jag slipper henne. Nu är det liksom utmaningar som passar mig och bara härliga människor, svarar någon annan.

 

Min första tanke är "Är det någon annan än jag som hör detta nu?".

 

Det här är ingen ovanlig diskussion som förs helt öppet i ett omklädningsrum på ett gym i centrala Stockholm. Är det inte ett nytt jobb som diskuteras så är det kärleksliv eller lösryckt skitsnack om vänninan eller kollegan.

 

Har det skett en missuppfattning någonstans på vägen här? Finns det en allmän lag om att i ett omklädningsrum är det bara du och din vän som existerar och ingen annan som lyssnar? Då måste jag informera om att så är inte fallet. 

 

Stockholm är Sveriges största stad, vilket innebär att det finns många människor här. Många människor som har någon koppling till dig, ditt företag eller de du träffar privat. Det är inte ett forum där du vädrar dina åsikter om personer som du ogillar. Trots detta så kan tjejernas omklädningsrum liknas vid den värsta av skvallerblaskor, med undantag för att du inte väljer att läsa eller lyssna själv. 

 

Vad som är fascinerande med att befinna sig i ett kvinnligt omklädningsrum, är att det av många betraktas som en trygghetszon. Men det finns alltid någon som lyssnar, glöm inte det. Så skippa skitsnacket och prata om något härligt istället, då blir det betydligt mycket trevligare för oss andra att vistas i samma miljö som dig.